Aldrig att jag ångrar mig

 
En fin stund i fredags var när jag upptäckte att en av mina närmaste vänner som jag inte träffat på snart två veckor, stod i Plutokön lagom rund om fötterna. Ropade och så möttes vi i en supermegalång kram, båda två "åh hej och gos och kram och jag har saknat dig" och det är i såna stunder man känner äkta kärlek från någon man bryr sig om vilket fan är bland det bästa som finns. Och även fast det var jobbigt att vi inte setts på länge så vägde den kramen upp allt och jag vet att jag tänkte "henne ska jag aldrig släppa". 
| |
Upp